Ondsefulla tankar

Väldigt nyligen så fick jag en fråga som lät ungefär som följande "får man önska att man aldrig har träffat en människa". Kort svar: Ja.

Sen så kom självklart en mer djup och filosofisk tankegång om hur mycket sådana eventuella människor har bidragit till den man är idag. Eftersom att jag idag är en person som alltid antar alla människor, saker, evenemang eller platser är skit tills de kan bevisa motsatsen så vet de flesta att jag har stött på ganska mycket skit här i världen.

Anledningen till min pessimistiska tankegång är helt enkelt som följande. Om det råkar vara bra så blir man alltid mer positiva och glad. Men om det råkar vara skit, som det för det mesta är så har det inte på något sätt eller vis blivit en besvikelse eller sämre.

Allting som man stöter på här i livet förändrar en som människa. Om jag enbart skulle ha stött på trevlige, ärliga och sociala människor här i livet så skulle jag säkert vara en i bunten av lättlurade blåögda nötterna som springer omkring i församlingslokaler och kommunhus.