Kungahuset

Hitta något i sverige som får mina hjärnhalvor att vilja ta en skilsmässa mer än just det ordet. Den ena sekunden så tänker jag att de är en bunt levande historia, som blir väldokumenterat av den äckligaste formen av journalistik som finns.

I nästa andetag så vill jag bara ta och bygga en giljotin strax utanför slottet och än en gång visa världen hur rationell och politiskt konsekvent sverige kan vara. Alla vet att kungen svamlar mycket strunt, han är skapligt efterbliven och familjen består till mesta delen av samma skrot och korn.

Han är egentligen an perfekt återskapning av Svensson för ändamål och evenemang som inte personer med faktisk makt och förstånd ska behöva engagera sig i eller behöva bry sig om. Men i samma veva är han den enda personen i landet som inte kan få hastighetsböter och är tvungen till att inte ta ett riktigt jobb som alla andra.

Allt detta vore helt underbart om jag då slapp att bli påmind om det i tid och otid. Men nej då. Då ska tydligen giftemål ske och en av de där parasitliknande livsformerna som kallar sig för reportrar dyka upp på TV.

Hela min skalle vrids just nu i hat och förtvivlan över uppståndelsen som en sån här ickenyhet kan innebära och hur det förstör min sinnesro. Ebba won Sydow är inte bara ett skämt till mediapersonlighet, hon är utöver det en sån där jävla moralpredikande idiotfan som har åkt större delen av sitt vuxna liv på en silversked.

Hon representerar nästan allt som är fel med media idag. Besatthet av onöda saker, händelser och personer. Men mest av allt hennes överambitiösa satans moraltuggande.

Jag ska sluta nu innan jag har sönder något av värde framför datorn.