Att täcka skiten

Den här dagen så ska jag fundera lite över hur svenska politiker funderar och är allmänt lagda om att täcka skiten som sina kollegor råkat smörjt in väggarna med. Personligen så har jag aldrig varit speciellt intresserad utav tsunamikatastrofen. Jag har inte sett någon poäng i att bry mig om Thailand och vad som hände samhällsvådliga barnfamiljer som ligger halva jorden runt för att pressa på en sandstrand.

Det jag däremot har funderat lite över är varför det har varit sådan komers runt säkerhetskopiorna som ska finnas hos regeringskanslite. Jag har för mig att det finns någon lag som säger att officiella uttalanden och ämbetsmän tillhör allmänheten och deras verksamhet skall vara transparent

Om jag har fel eller om jag har missuppfatta det hela så skriv en rad.

Låt oss nu säga att den person som skulle sitta på regeringskansliet inte var där. De hade hittat en mysig krog och var mer eller mindre dyngpackad istället för att vara på jobbet. Då borde det isf finns offentlig bevisning för det. Den person som ska ha suttit där ska då ha plockat bort alla bevis om motsatsen. Med den lilla detaljen som kallas för säkerhetskopior.

Om nu regeringen ska vara transparent så måste även deras arbete var det. Iaf det som rör regeringskansliet. Hur kan det så komma sig att man kan vill frånta säkerhetskopior utav data trafik från offentlighets principen?

Vad ska härnäst plockas bort från offentlighets principen? Beslutsunderlag?

Det jag vill ha sagt är att politikernas besatthet i att täcka varandras ryggar håller på att spåra ur. Nu senast så föreslås det att grundlagsförändringar ska ske för att på så sätt permanent dölja det som hände i slutet utav 2004.