Windows 7

Jag skriver sällan om programvara eller liknande i den här bloggen. Men det finns en första gång för det mesta här i världen.

Låt säga att d anser att Windows Vista suger tarmludd och McDonalds-föda. Skulle du då komma på tanken att byta ut det mot ett operativ som kallar sig för Windows 7? Om du var lite mindre van vid datorer och någon skulle visa dig hur detta nya operativsystem, skulle du bara sådär känna att det var rätt för dig?

Två personer från Australien som förmodligen fortfarande har kvar oskulden utförde ett experiment för att se om folk skulle kunna se skillnaden på ett Linux skrivbord och det nya Windows 7.



Resultatet är att Windows håller på att gräva ner sig i designerträsket tillsammans med andra efterblivna idioter som designar hemsidor i 100% flash. Tyvärr så håller stora delar utav Linux-skaparna på att köra ner i samma dike.

Datoradministratörer

Datoradministratörer den mest oheliga av sorter. Du vet mycket väl vad jag skriver om. Den där medelålders byfånen som ockuperar ett kontor i någon skrubb. Ingen vet egentligen vad han gör, han verkar mest av allt sitta på sitt kontor och pilla med något.

Om sanningen ska fram så sitter han där och smygrunkar och spelar MS-röj dagar i ända. De ända gångerna som han störs är när någon vill ha en förklaring till varför halva nätverket är nere eller om någon frågar varför igen utav skrivarna tycks fungera.

Det är ett vida känt faktum att denna ensamvarg som förmodligen inte kan ett skit om hur en dator fungerar än mindre hur fel kan avhjälpas är ditsatt utav någon statlig myndighet. Enbart för att deras kompetens är så låg och deras intressen så inskränkta att de helt enkelt inte passar någon annan plats.

I Sverige skulle vi kunna skicka dessa personer till avgrunden där de hör hemma. Plocka bort dessa sinnesslöa personer. På så sätt så skulle den nu så bräckliga ekonomin kunna få en liten men ack så välbehövlig skjuts.

Skellefteå och miljö

Efter att ha läst följande så blir jag lite förvånad. Jag är inte förvånad över att miljön i Skellefteå är skit. Det beror på E4'an, onödigt många rödljus och sveriges klumpigaste stadsplanering.

Några konkreta tips. Få tummen ur och bygg en ny dragning av E4'an utanför centrala stan, ta bort rödljusen och Se till att alla jävla idioter som snurrar runt gamla Domus-parkeringen på dagarna får ett nackskott.

Problemet löst. När de ändock är i farten så kan man ta och demolera halva Andrstorp och legitimera det med att ny dragning av E4'an ska gå därigenom. Den resterande biten utav idioter som får behålla bostaden lär flytta därifrån och Skellefteå kan äntligen få ETT samlat industriområde istället för ett antal mindre som är spridda likt skit på en åker.

En halv miljon

Jag vet att frasen "leka med tanken" är reserverad för sociala missfall men för en gångs skull så kanske den skulle passa. Låt säg att du en vacker dag fick närmare 500 000kr på kontot.

Är det bara jag som skulle släppa det jag sysslade med för tillfället. Springa iväg till närmaste dator och beställa en biljett till var som helst här i världen? Inte fan skulle jag fundera på att fråga banken om de råkat göra fel eller för den delen ens komma till tanken att ge tillbaka pengarna.

Möjligheten att göra näst intill vad fan jag än vill i ett halvår skulle sätta så mycket griller i skallen på mig att jag skulle skita i allt vad som heter ansvar, etikett och moral. Förvisso så skiter jag ganska mycket i de tre sakerna idag, men det skulle kunna hända så mycket mer roliga saker här i livet.

Om det nu skrivs någon moralpredikande kommentar till detta så kommer jag personligen se till att du skinnas på allt du äger och har, så att jag kan fara till sydostasien och leva livet.

Att täcka skiten

Den här dagen så ska jag fundera lite över hur svenska politiker funderar och är allmänt lagda om att täcka skiten som sina kollegor råkat smörjt in väggarna med. Personligen så har jag aldrig varit speciellt intresserad utav tsunamikatastrofen. Jag har inte sett någon poäng i att bry mig om Thailand och vad som hände samhällsvådliga barnfamiljer som ligger halva jorden runt för att pressa på en sandstrand.

Det jag däremot har funderat lite över är varför det har varit sådan komers runt säkerhetskopiorna som ska finnas hos regeringskanslite. Jag har för mig att det finns någon lag som säger att officiella uttalanden och ämbetsmän tillhör allmänheten och deras verksamhet skall vara transparent

Om jag har fel eller om jag har missuppfatta det hela så skriv en rad.

Låt oss nu säga att den person som skulle sitta på regeringskansliet inte var där. De hade hittat en mysig krog och var mer eller mindre dyngpackad istället för att vara på jobbet. Då borde det isf finns offentlig bevisning för det. Den person som ska ha suttit där ska då ha plockat bort alla bevis om motsatsen. Med den lilla detaljen som kallas för säkerhetskopior.

Om nu regeringen ska vara transparent så måste även deras arbete var det. Iaf det som rör regeringskansliet. Hur kan det så komma sig att man kan vill frånta säkerhetskopior utav data trafik från offentlighets principen?

Vad ska härnäst plockas bort från offentlighets principen? Beslutsunderlag?

Det jag vill ha sagt är att politikernas besatthet i att täcka varandras ryggar håller på att spåra ur. Nu senast så föreslås det att grundlagsförändringar ska ske för att på så sätt permanent dölja det som hände i slutet utav 2004.

trasigt google

Som så många andra här i världen så inser man inte hur pass beroende man är utav en tjänst, en sak eller en person innan man blir av med den eller att något går sönder. För min del så är det den livslånga vännen google som har skitit ner sig och tydligen nu flaggar allt so den kan hitta som farligt.

Att google till att börja med har en funktion som flaggar saker och ting som farligt tycker jag är minst sagt dumt till att börja med men varför flaggar google sin egen södsida isf som farlig?

(klicka på bilden för förstoring)

I förlängningen kan man se allting som farligt. Hur kan det komma sig att samhället idag lider utav denna enorma trygghetsfanatism?

Trygghet

Vad i helvette har hänt med Sverige? Ett land där man fick ta sig friheten att göra det som föll en in. Så länge det inte direkt störde medmänniskor eller egendom. Glöm den parollen. Idag ska vi leva i det mer "säkra och kontrollerade" samhället där det finns lagar och regler som ska diktera hur vi ska bete oss mot varandra. In på privatlivet om det så är nödvändigt.

Sverige håller på att vaggas in i någon sorts falsk trygghets känsla. Nojigt folk som inte begriper att rättigheten att ha kul, att hitta på något eller att vara kreativ är viktigare än deras paranoida trygghetsidiotism.

Förbud, ordningsregler och bestämmelser verkar vara viktigare än grundläggande rättighet till att kunna leva ett liv. Ett liv där folk inte blir dikterade över vilken sida av gångvägen de måste gå på. Ett liv där det inte är brottsligt att yttra sig om det man känner för.

Gång på gång stöter jag på småbarnsföräldrar som skriker högt om säkerhet hitan och trygghet ditan. Hur kan det komma sig att det helt plötsligt har blivit samhällets ansvar att ge dina barn trygghet. Är inte det föräldrar som ska se till att deras barn hålls något sånär trygga?

En vanlig och störande irriterande paradox som jag har stött på är föräldrar som kör sina barn till skolan. Deras argument brukar vara:
"Men det är så mycket trafik och jag vill att mina barn ska vara trygga"

De har aldrig kommit sig för att det är deras förbannade skjutsande utav ungarna som genererar trafiken till att börja med. Dessutom så paralyserar de ungarna till att bli beroende utav sina föräldrar. Ungarna blir handlingsförlamade Trygghetsparanojjan kommer att skapa ett samhälle utav handlingsförlamade tjockisar som inte tar sig tid att göra någonting för att de inte vet hur man tar initiativ

Idiotismens mecka

Håll i dig i någonting nu. Jag har nyligen hittat till den ultimata källan utav paranoida tankegångar och argumentationsproblem.

Låt mig citera ur materialet:
"den omfattande forskning som visar att strålning från mobiltelefonin kan leda till allvarliga konsekvenser för människors hälsa. Hon granskar myndigheternas ställningstaganden och finner dolda bindningar och en upprörande flathet mot en mäktig industri."

Jag känner igen de där argumenten från någon stans, hmm var kan det möjligen vara att jag har hört något liknande. Kan det vara så att någon svamlar i nattluvan.

Om inte annat så borde personen som driver sidan gå en kurs i webbdesign.

Dubbebottnad verkligshetsfrånstötande stridspitt

Självklart är det folkpartiets imbecill till partiledare som jag beskriver. En människa som ser världen ur ett minst sagt mystiskt perspektiv. Likt så många andra politiker som börjar sina karriär inom försvaret så är han minst sagt olämplig som den officiella rösten för de så kallade liberala rörelsen vi har i landet.

Folkpartiet har väldigt länge haft en kappvändande politik. Men under skynket av liberalism så finner man ytterest paranoida och samhällskadliga tankegångar. Lagförslag om obligatorisk självcensur och en extremt stark misstro till utomstående.

Rädsla

Folk av idag är rädda för det mesta. Bakterier, terrorister, kemikalier och extremister. Anledningen till denna rädsla har jag svårt att gripa. Bakterier har vi alltid haft runt omkring oss. Terrorister är en definitionsfråga, för en person kan det vara en frihetskämpe och den andre kan det vara en terrorist.

Kemikalier är ett sådant vitt begrepp. Att vara rädd för kemikalier är i mina ögon obefogat. Extremister är däremot ett modeord som okunniga politiker kallar sina motståndare.

Vad grundar sig den här rädslan i? Svaret är lika enkelt som uppenbart. Okunskap. Personer som inte kan greppa konceptet elektricitet kallar sig för elallergiker. Personer som inte kan greppa konceptet kemikalier och hur de kan fungera kallar sig för miljökämpar.

Men om allting grundar sig i okunskap. Kan det då vara möjligt att mänskligheten i detta nu håller på att skilja sig åt olika håll. En gruppering som håller sig till ett enkelt liv. Utan konstiga saker de inte förstår. En annan gruppering som tar till sig de framsteg som förenklar liv och välmående.

Är det helt enkelt så att vissa personer är mindre begåvade av en anledning. En evolutionär anledning.

Förbud

Förbud är något som jag tidigare har tagit upp. Enkelt sagt så kom jag fram till att ett förbud är tandlöst om ingen vill följa det och repressalier är obefintliga. Om förbudet dessutom inte kan motiveras eller fylla någon annan funktion än att irritera folk så kommer det med allra största sannolikhet att inte följas.

Låt oss ta ett exempel från de norra delarna utav landet, närmare bestämt i Sorsele kommun där nu kommunalpolitiker har beslutat om ett totalt förbud emot tobak på alla kommunala arbetsplatser. Detta inkluderar allt från städpersonal till dagispersonal och brandförsvar.

Att förbjuda användandet utav tobak i en lokal går alldeles utmärkt i mina ögon. Ägaren utav lokalen bestämmer om det ska vara tillåtet eller inte. Att förbjuda det på en allmän plats däremot går inte hem för sig.

När du däremot som anställd på ett företag får veta att du inte får syssla med det när det själv passar dig är bara helt enkelt fel. Att personal inte får ha på sig jobbarkläder kan jag gå med på, det är arbetsgivarens kläder.

Den uppenbara anledningen till att man vill begränsa användandet utav tobak är att röken från cigaretter kan upplevas otrevlig och för en del personer kan det innebära akuta allergiska besvär. Hur kan det då komma sig att man vill förbjuda snus?

Personligen tror jag att Sorsele kommun inte är speciellt intresserade utav vem, när eller hur tobak konsumeras. De vill med små pyttesmå steg göra fundamentala förändringar i samhället. De vill kontrollera dig, kontrollera vad du får göra, när du får göra det och var du får göra något.

Kommunen är på en stakad stig emot att bli ett kontroll samhälle. Inom kort så kommer "extremistiska grupper" att förbjudas. Folk kommer att få deras internet uppkoppling filtrerad "för din säkerhet". Brev kommer att läsas och telefoner kommer att avlyssnas.


Folket måste stå upp för deras rättigheter att få fördärva dem själva om de så vill det. Säkerhet, trevnad och trygghet är bara täckskäl för att legitimera ett stängt samhälle där du inte har rätt att yttra dig som du vill.

Det officiella ansiktet för misslyckande

Efter att ha sett detta klipp från den statliga televisionens hemsida så hade jag ordentliga problem att sitta kvar i stolen. Kramperna i magen som det frambringade var av sådant slag att en ansenlig tid gick innan jag kunde se det ytterligare en gång.

Jag hade helt enkelt svårt att smälta budskapet som presenterades. Efter en stunds funderande och grunnande så kom jag fram till att personen i klippet, som intervjuas, nu är det officiella ansiktet för socialt misslyckande.



Om du känner personen i fråga eller vet vem det är vänligen skriv en rad.

kvalitetsgranskning

Nästan alla personer som har spenderat en stund på internet vet och har lärt sig att allting där håller långt ifrån någon hög kvalitet. Bilder, filmer texter och dylikt kan innehålla i princip vad som helst och vara presenterade på ett så tarvligt sätt att det blir smärtsamt att ta till sig.

Min egen generation vet om detta dilemma och vet att nästan allt på internet bör tas med kolossala kvantiteter salt. Konspirations teorier, hatiska budskap om mord, mystiska religiösa grupperingar. Allt finns att tillgå och det är helt upp till dig själv att sortera ut vad som är vettigt.

Tydligen verkar inte den något äldre generationen förstå detta. Jag har hört välldigt många som skriker om kvalitetskontroll och att extrema åsikter bör förbjudas.

Hur kan det komma sig att den generationen som har växt upp med internet. De som känner till allt brunt som följer med detta medium inte reagerar på den äldre generationens bakåtsträvande och ytterst farliga tankegångar.

Att övervaka och kvalitetskontrollera är i mina öron likställt med att försöka kontrollera folket och deras grundläggande rättighet att tycka och tänka fritt. Att få uttrycka sig fritt är lika viktig del utav....

jag orkade inte skriva mer fyll gärna själv

Miljöfanatiker

Personer som höjer deras ideologi om miljön och hur de vill bevara den eller vad de nu kallar det har jag stött på allt förmånga gånger. Att göra en politiks ideologi till en så pass viktig sak att man bortser och rent av blundar för allt annat. Jag har inget ord för det med ordet extremist är för mig inte rätt. Ekoterrorist är ett bättre uttryck.

En av de dummare argumenten för att göra din vardag mer otrevlig och skapa en skamkänsla för det civiliserade samhälle alla lever i idag är våran konsumtion utav vatten. De gnäller över att vi förbrukar för mycket vatten och att vi måste minska konsumtionen utav dricksvatten för "att bevara miljön".

Något som dessa illaluktande miljönöter inte tänker speciellt mycket på är det faktumet att min vattenkonsumtion inte på något sätt påverkar eventuell torka på andra platser på jorden. Om jag vrider igen kranen i köket mitt så kommer det inte helt plötsligt regna i sahara.

Ett annat påfund som dessa miljöidioter svamlar om allt för ofta är hur "klimatkrisen" ska vara ett globalt problem. Ok om vi nu följer det så förstår jag inte varför man är emot ett sånt här förslag.

Dubbelmoralen skiner igenom för deras egentliga agenda. De vill att hela världen ska bli ett stort jävla hippiekolektiv där de enda utsläppen som ska vara tillåtna är röken från hashpipan.

Otrevlig i fyllan

Något som jag länge och väl har funderat över är om den eviga frågan stämmer. Blir man otrevlig i fyllan? Kan det vara så att det i största allmänhet är skitsnack. Det som gör folk otrevliga är samtalsämnen, icke kompatibla personligheter och polismyndigheten.

Den tidigare uppfattningen har jag varit tvungen att revidera ett antal gånger och än en gång så måste jag fundera och revidera den. Här om kvällen satt jag en lokal hamburgersylta och funderade på vad som skulle hända resten utav kvällen. Nykter och förare var jag så alternativet alkohol föll bort brutal fort.

Under tiden jag funderade så la jag märke till alla personer som stod utanför. Som vanligt fördömde jag deras förkastliga handlingar och irrationella beteende. Som av en slump så lyckades jag känna igen vad som klev ut ur en taxibil. Den där karaktären kände jag igen.

Jag gick ut för att se om jag hade rätt och om möjligt utbyta några ord innan han hade hunnit springa iväg. Den uppenbara berusningen syntes länga vägar då han inte frös trots sparsam klädsel och 15 minusgrader.

Hojtande och ropande fungerade ytterst dåligt. Nästan alla andra personer i kvarteret såg och uppmärksammade mig. Men personligheten jag sökte kontakt med drömde sig bort i fyllans fantastiska felsteg, nikotinintag och ett oförståeligt mummel i mobiltelefonen.

Förgäves. Alla mina ansträngningar var till spillo. Gör det då denna person till en otrevlig människa? Tidigare minnen indikerar motsatsen. Kan det kanske vara så att man ska revidera sina minnen istället för sina åsikter.

Om du undrar vem personen är så kan jag enbart referera till denna sida.

Göra något åt saken

den nuvarande situationen i det svenska samhället gör att fler och fler röster höjs för att "göra något åt saken". Det är väldigt lätt att kräva en lösning på ett problem om man inte känner till alla konsekvenser ut av problemet.

Låt mig göra ett scenario. En så kallad extrem organisation demonstrerar för att kriget som i detta nu pågår runt Gaza och Israel. En annan grupp dyker upp för att göra en motdemonstration. Unga och hetlevrade personer får slut på argument och det första slaget sätter igång allt ett slagsmål.

Media övervakar och rapporterar att två stycken grupper av "extremister" rök i luven på varandra. Media har för en gångs skull inte gjort något fel, ja förutom att kalla grupperna för extremister.

Dagarna framöver uppstår bråk runt om i landet på olika platser mellan olika grupper som säger sig sympatisera och vill visa att deras engagemang. Fler bråk uppstår. Efter ett tag börjar insändare, bloggar, ledarsidor och politiker prata om problemet med de bråkande grupperingarna.

Någon gråhårig människa i något dammigt gammalt kontor på någon form utav institution kommer då fram till att dessa "extremister" måste stoppas till vilket pris som helst. Lås in dem, plocka bort deras stämband och filtrera bort deras texter från internet.


Scenariot låter kanske otroligt men om man tänker efter lite. Det är inte "extremisterna" i sammanhanget som är farliga. Det är personerna som vill "värna om demokratin och det multikulturella samhället" som är det riktiga hotet. Det är dessa personer, som drivs av rädsla för saker de inte förstår, som är det riktiga hotet mot demokratin och det öppna samhället.

Jag är mycket säker på att de flesta personerna i det avlånga landet Sverige kan tåla att höra dumma tankegångar. Men är vi villiga att plocka bort den mest fundamentala grundbulten i ett demokratiskt samhälle, rätten att yttra sig om vad man vill.

Jag är inte villig att offra hälften utav mina tankegångar bara för att "göra något åt saken".

Smink, för män....

Nyfikenheten kan ställa till en del problem ibland. Personligen så straffades min egen nyfikenhet av att trycka på den här länken.

Kommentarer från min egen sida anser jag vara överflödiga.

Så kallat kontroversiella frågor

Moralistiska frågor som bör få definitiva svar. Självklart kommer någon person som lider utav defekter att skriva något i stil med att jag är känslokall eller har dålig medkänsla. Men eftersom att grundregeln att jag inte gör ett skit för någon annan innan de har gjort något för mig kvarstår så vill jag påstå att mina svar är korrekta.

Låt mig därför nu länka till en lista som ska innehålla en del så kallat kontroversiella frågor.

Att vittna eller inte vitna?
Jag kräver att alla andra ska vittna för min egen del. Men om jag ska vittna för en person jag inte känner eller att det skulle innebära problem för min egen del så avstår jag.

Att anmäla eller inte anmäla?
Innebär det att jag förnöjs eller på ett eller annat sätt har någon vinning utav det så ja. Om inte så nej.

Pro choice eller inte?
Ett foster har inget aktivt medvetande eller bestående minne, därför har jag lika mycket rätt att avliva det som myrorna som är irriterande på tomten.

Konsekvensneutral eller inte?
Om jag kan tjäna på en sådan publicering i någon form så vist. Rikets säkerhet är täckskäl för paranoida och idiotiska tankegångar.

Donera organ eller inte?
Självklart ska jag leva. Jag kan mycket väl tänka mig att betala för att överleva. Bara jag går först i kön och mår bäst. Varför ska jag sedan donera organ. Jag är mycket tveksam till att någon vill ha mina organ med tanke på min livs stil.

För eller emot dödsstraff?
Jag vill själv inte att någon ska kunna död mig utan straff. Därför är jag emot det.

“Skvallra” eller inte?
Har jag personlig vinning på en sådan sak så ja. Jag kan även tänka mig att göra en sådan sak om persons i fråga redan har gjort samma sak emot mig. Om inte någon utav de kriterierna uppfylls så bryr jag mig inte.

Ljuga eller inte?
Självklart så finns det goda lögner. Om jag kan ljuga om något till någon på ett sätt som gör att lögnen är vattentät och att jag på ett eller annat sätt har vinning utav det.

Bidrags- och skattefuska eller inte?
Eftersom att jag är tvungen att betala skatt så är jag emot att bidragsfuska. Alla kan göra det och i slutändan så är det jag som betalar en del av det. Skattefuska har jag däremot näst intill all vinning på och andra personer som betalar skatt får betala.

Labbråttor eller inte?
Eftersom att djur dödas dagligen för att vi vill ha föda så ser jag ingen större skillnad på om de skulle råka dö utav en experimentell behandling. Jag ser hellre att djur dör än att jag skulle dö.

Vegetarian eller inte?
Det finns gott om andra kötttätare i naturen som inte är speciellt snälla mot sina byten. Vi människor har helt enkelt bara raffinerat processen att äta andra djur. Det är en bra proteinkälla som jag personligen uppskattar Dessutom verkar en kost som enbart består av grönsaker ge allvarliga störningar i hjärnkontoret.

Päls eller inte?
Päls är vart skönt och i mina ögon stilfullt.

Regnskog eller inte?
Ser ingen poäng med att bry mig om regnskog. Skog som skog. Blir det en möbel av det så mår jag gott.

Kort kjol eller inte?
Inte mitt problem. Därför ska jag inte bry mig om det.

Plastikoperationer eller inte?
Om det är något som jag vill göra så vill jag att det ska finnas tillgängligt. Jag bryr mig inte om vad andra gör med deras utseende.

Legaliserad prostitution eller inte?
Att två personer har sex utan att involvera pengar är lagligt. Varför ska det vara olagligt om jag vill köpa eller sälja det som en tjänst.

Civilkurage eller inte?
Känner jag inte personen så skiter jag i det. Har jag vinning av det så kan jag involvera mig.
Får man skämta om allt?
Ja denna blogg är et bra exempelpå att frispråkighet borde gå före moral och andra fåfängor.

Tvångsomhänderta eller inte?
Detta är ett områda som är otroligt snårigt. Så lönge det inte är jag som blir omhändertagen eller att jag på annat sätt skulle lida av det så är jag för det.

Filtrering

Internet är en plats med så mycket mer skit än vettigt material. Detta faktum känner väldigt många, till men ibland så börjar man fundera på om ett filter av någon sort kanske skulle vara något. För att slippa se den onödiga skiten som man inte vill se. Ta bort text med massa sentimentalt skitsnack som man inte bryr sig om eller vill slösa tid på att läsa.

Dikter skapade utav fjortisar som innehåller stavfel, syftningsfel och svengelska. Bildigenkänning som plockar bort alla över-photoshoppade bilder på pubertala personer med sexuella antydningar. Göra ett internet som blir mer sakligt, mer effektivt och mindre irriterande. Plocka bort alla irriterande förkortningar och smileys som personer skriver i kommentarer.

Ett internet som skulle vara mer grått än brunt. Ett internet där inproduktivt skvaller och allt relaterande till aftonbladet skulle försvinna.

När man tänker efter lite. Ett helvetes tråkigt internet.

Vilkår

På den så kallade öppna marknaden som tydligen ska existera här i världen så ska det finns regler för hur företag och affärer får skötas. Vissa är enbart för att förtydliga uppenbara saker, andra är till för att motverka marknadsdominans. Hur som helst så verkar alla överens om att reglerna ska gälla alla.

Men låt säga att företaget drivs av staten eller är löjeväckande stort. Om staten äger ett företag så brukar det finnas något taskigt täcksjäl till det. Tex Systembolaget och svenskens alkoholkultur, eller Svenska spel och den ondskefulla speldjävulen i befolkningen.

Låt oss åsidosätta statliga företag och ta en titt på företag som har lyckats bli löjeväckande stora. Biltillverkare är idag ett mycket bra exempel. De verkar inte spela efter samma regler som resten utav företagen i världen. Om det lokala byggbolaget skulle gå i konkurs så skulle knappast staten satsa åtskilliga miljoner på att hålla det vid liv.

Varför ska de svenska skattebetalarna aggera respirator till privata företag och intressen. Företag som driver en verksamhet som uppenbarligen inte fungerar i ett marknadsmässigt perspektiv.

Arbetsmarknaden kommer att få en ordentlig smäll om företagen går i konkurs. Men att pumpa in pengar i företagen skapar minst lika många problem, men då av annan sort och hos andra personer.

I praktiken blir det så att Svensson lånar pengar till biltillverkare för att i ett senare skede köpa produkter av denna. De redan har betalat en gång via skattsedeln så att biltillverkarna kan producera och nu ska de betala en gång till så att de kan betala av lånet till sig själva.